Stilriktning under 1600-1700 talen mellan renässansen och rokokon. Präglas av svällande former. Barocken, Wikipedia

Självförstörande konstverk.

Föremål som är ett igenkänningstecken för t.ex. en gud eller helgon i ett konstnärligt verk.

Att hänföra ett anonymt konstverk till en viss konstnär. Latinska attribuera = tillskriva.

Används i uttryck som – signerad a tergo –  vilket innebär att konstverket är signerat på baksidan.

Tredimensionell utveckling av collage. Se collage. Bildsök, assemblage

Konstprodukt, motsats till naturprodukt. Av latinska ars=konst och facere=göra.

Konstnärsgrupp bildad i Paris på 1920-talet. Nonfigurativ konst som försökte förena neoplasticism och purism. Se neoplasticism.

Urbild, urtyp. En för alla människor gemensam föreställning. Intuitivt fattbara tecken och uttrycksformer. Läran om arketyperna har inspirerat till försök att finna gemensamma komponenter i [Läs mer …]