Hjälpmedelscentralen

By | 6 oktober, 2013

Foto: konstlistan.se

Vanliga hjälpmedel som overhead projektor, pantograf, rutnät, fotografi och Camera Lucida.

Hjälpmedelscentralen – Att använda förlagor och tekniska hjälpmedel är inget nytt. Det har använts olika tekniker genom hela konsthistorien.

Om man nu tycker det är fusk eller inte är helt och hållet en individuell ståndpunkt. Att skapa konst handlar nu inte om att göra det så svårt som möjligt för sig. Konst handlar om att uttrycka sig och då kan man använda vilka medel som man vill för att uppnå det man vill uttrycka. Konstnärer som har använt foto och andras bilder som förlagor är faktiskt rätt många – och dom blir inte sämre av det.

Zorn tog bilder av kullor och vattenspeglingar som blev målningar, Dick Bengtsson använde foton och bilder ur tidningar, Munch använde fotografier, 1800-talets realism är starkt kopplad till att använda foto som förlaga, Da Vinci var en teknikintresserad konstnär som troligen använde camera obscura, osv. osv.

I samtidskonsten är ett flitigt bruk av en overheadprojektor och uppförstorade fotografier inte alldeles ovanligt. Numera kan man också bearbeta bilder i datorn för att sedan köra upp dom i större storlek med en videoprojektor. Tekniken går framåt!

Camera obscura

Camera obscura (latin = mörkt rum) är ett lådformigt optiskt instrument som är grundprincipen för en vanlig kameran. Det är på ena sidan försett med ett litet hål genom vilket ljusstrålar kan passera. Föremål, placerade utanför lådan, avbildas upp och ned på den inre motsatta väggen.

Uppfinnaren av camera obscura är inte känd. Principen för camera obscura beskrivs i arabiskt litteratur från 1000-talet. Under 1500-talet utvecklades optiken och man försåg då camera obscura med en lins vilket gjorde att man fick tydliga och skarpa bilder.

Den enklaste formen av lådkamera (hålkamera) bygger på principen om camera obscura. En liten låda tex skokartong förses med en ljuskänslig fotografisk film som monteras inne i lådan på en av väggarna. Ett litet hål sticks sedan med en nål på motsatt sida och sedan låter man filmen exponeras under en viss tid för att sedan framkalla filmen.

Camera obscura har använts av konstnärer sedan 1500-talet för att göra skisser och förlagor till målningar. Det finns många exempel i konsthistorien som har använt den här tekniken. En av de mer kända är Vermeer som använde tekniken för att skapa förlagor för sina målningar.

07skola-medel-camera_lucida

Camera Lucida

Camera Lucida är ett prisma som är slipat så att man ser både motivet och ritpapperet samtidigt när man ser igenom prismat. Camera Lucida var vanligt under hela 1800-talet och fanns att köpa på postorder.
Ett företag har börjat sälja en modern variant av camera lucida. Det finns numera också en app till mobilen som fungerar enligt samma princip men med hjälp av kameran i mobilen. Finns att köpa bl.a. i App Store och Google Play.

Pantograf

Pantograf var ett tekniskt hjälpmedel att förstora teckningar. Apparaten består att länkade armar som kan ställas in efter vilken förstoringsgrad man vill ha. Enklare varianter fanns tom förr att köpa på Clas Ohlson, Insjön.

Det enkla rutnätet

Det enkla rutnätet har väl alla kommit i kontakt med. Man gör ett rutnät över bilden som skall förstoras och sedan ett större rutnät där man skall göra förstoringen. Sedan tecknar man av motivet ruta för ruta.

diabilder_konstlistanFotografi som förlaga

Fotografi som förlagor till konst har använts lika länge som kameran har funnits. I kamerans barndom fick man bilder på en liten glasplåt. Uppförstoringar från detta format kunde då ske med hjälpa av t.ex. camera lucida, en skioptikon apparat, ett episkop eller laterna magica som är en tidigare variant av en projektor.

Åke Hultman har gjort en intressant sida om Camera Lucida, Camera Obscura, Giroux Daguerre kameror och om gamla kameror och tekniker. Tips även om hur du själv kan göra en camera obscura.

Diabilder underlättade för konstnärer att förstora upp förlagor. Det var ju bara att ta en bild av motivet, placera projektorn på lämpligt avstånd och sedan med kol eller blyerts föra över motivet till en duk eller pannå. Flitigt använt av konstnärer under hela 1900-talet
Den första diapositiva färgfilmen, Kodachrome, tillverkades av Eastman Kodak och introducerades 1936.

Overheadprojektor

En vanlig ombudsmannarespirator kan användas för att förstora upp förlagor. Bilderna kan klippas och klistras på ett original som sedan i en vanlig kopieringsapparat förs över till en genomskinlig overheadfilm som används som förlaga. Bilder kan också manipuleras med hjälp av en dator för att sedan skrivas ut på overheadfilm. Allt det här är vanliga tekniker och används också flitigt av många som arbetar med grafik och fotografik.

Jag nämner inte några namn, men det finns flera storheter inom samtidskonsten som är flitiga användare av overheadprojektorn.