Hundra vanliga konstord och konsttermer

By | 3 juli, 2013
Här är ett urval på hundra vanliga konstord och konsttermer som abstrakt, al fresco, artefakt, assemblage, attributering, curator, diskurs ...

Här nedan är ett urval på hundra vanliga konstord och konsttermer:

Tips! Använd även sökrutan till höger (högst upp i högerspalten) för att söka efter fler konstord.

a tergo I uttryck som ”signerad a tergo” vilket innebär att konstverket är signerat på baksidan.
abstrakt expressionism Konstriktning efter 1945 med Pollock, Kline, de Kooning och Rothko som framträdande representanter. Den europeiska motsvarigheten var ”art informel”.
abstrakt konst Synonym till icke-föreställande eller nonfigurativ konst. Benämning på konstriktningar där konstverket inte är en avbildning. Se även konkret konst.
action painting Beteckning som används om det amerikanska spontanistiska efterkrigsmåleriet som tex Jackson Pollock.
akt Konstnärlig gestaltning av den nakna människokroppen, ofta i studiesyfte.
akvarell Målning med vattenlöslig färg. Det vita papperet syns genom färgskikten och täckvitt används inte. Pigmenten är bundna i det lättlösliga bindemedlet gummi arabicum. Se gouache.
al fresco Målning på ännu fuktig kalkputs.
al secco Målning på torr kalkputs.
applikation När man fäster tex ett tygstycke på ett annat för att uppnå dekorativ verkan.
arketyper Intuitivt fattbara tecken och uttrycksformer. Läran om arketyperna har inspirerat till försök att finna gemensamma komponenter i olika religioner och mytologier.
art concret Konstnärsgrupp bildad i Paris på 1920-talet. Nonfigurativ konst som försökte förena neoplasticism och purism. Se neoplasticism och purism.
artefakt Konstprodukt, motsats till naturprodukt. Av latinska ars=konst och facere=göra.
assemblage Tredimensionell utveckling av collage. Se collage.
atektonisk Konstverk som saknar konstruktiv idé. Motsats=tektonisk.
attribut Föremål som är ett igenkänningstecken för tex en gud eller helgon i ett konstnärligt verk.
attributering Att hänföra ett anonymt konstverk till en viss konstnär. Latinska attribuera=tillskriva.
autodestruktiv konst Självförstörande konstverk.
automatism Att skapa konst utan vilja eller förnuft, ofta använt av surrealisterna.
barocken Stilriktning under 1600-1700 talen mellan renässansen och rokokon. Präglas av svällande former.
curator Inom konsten en person som väljer konstnärer till utställningar. En sorts mellanhand, gatekeeper, mellan publik, konstnär och institution.  Av latinska vårdare, vaktare, skötare. Engelskan curator=intendent.
dekalkomani Metod att överföra bilder. Av franska décalquer=trycka av.
diptyk Tudelad tavla eller tudelad altartavla.
diskurs I konstnärliga sammanhang kan ordet beteckna en helhet av sammanhängande uttryck, utsagor och begrepp. Våra ords och därmed tankars innebörder styrs enligt vilken diskurs vi befinner oss. Uttrycket hör samman med det som brukar kallas ”postmodernism”.
dynamisk Kraftfull, rörlig och motsats till statisk.
eklekticism Stilblandning. Konstriktningar som  osjälvständigt sammanför element från skilda håll.
emblem Märke med symbolisk funktion. Ett emblem kan ha en heraldisk karaktär men skiljer sig från ett heraldiskt vapen genom att det inte är inplacerat i en vapensköld.
epigon Osjälvständig konstnär eller efterföljare.
épreuve d’artiste Konstnärens provtryck.
estetik Vetenskapen om det sköna.
eurytmi Harmonisk enhet mellan detaljer och helhet i ett konstnärligt verk.
expressionism Strakt personlig och känslobetonad konst som tex van Gogh.
fasettkubism Kubismens första fas. Se kubism.
fauvism Fransk konstriktning inom exressionismen som kännetecknas av dekorativ ytmässighet, rena färger och rytm. Av franska fauves=vilddjur.
figurativ konst Föreställande konst i motsats till nonfigurativ konst.
fluxus Konstriktning från 1960-talet som är oppositionell mot den ”seriösa” konsten och dess institutioner.
fond Bakgrund.
formalestetik Konstuppfattning som framhåller konstverkets synlighet och form i motsats till den estetik som betonar inlevelse och känsla.
fri konst Konstnärlig verksamhet utan praktiskt syfte. Motsats till nyttokonst eller tillämpad konst.
friluftsmåleri Målning som görs i det fria framför motivet.
frontal Sedd framifrån.
frottage Bild uppkommen genom att med blyerts, färgkrita eller kol gnida på ett tunt papper lagt över ett föremål. Av franska frotter=gnida.
futurism Italiensk konströrelse som uppstod kring 1910-talet.
genremålning Idyllisk bildframställning.
glasyr Hårt ytskick på keramik, kan vara genomskinligt eller täckande.
gobeläng Vävnad utförd enligt viss teknik med stående eller liggande varp.
gotiken Stilepok mellan den romanska konsten och renässansen, 1175-1400.
gouache Gouache och akvarell är den vanligaste vattenfärgstekniken. Skillnaden mellan dessa tekniker är att gouache är täckande medan akvarell är transparent.
graffiti Väggklotter, signaturer eller bilder utförda på väggar och murar. Av italienska graffiare=skrapa.
grisaille Grått i grått målning. Förr ofta en teknik för undermålning.
grundering Behandling av bottenmaterialet genom grunderingsfärg. Ibland kallad Gesso.
grundfärger Gult, blått, rött och grönt.
gräng Ytstruktur hos bottenmaterialet som tex dukens gräng eller akvarellpapperets struktur.
happening Spontanistisk och improviserad teater lanserad på 1950-talet.
hard edge Abstrakt måleri där formerna är klart avgränsade.
hors commerce, hc Grafikiska blad utanför den numrerade försäljningsupplagan.
ikon Kultbild i bysantinsk eller österländsk konsttradition  av Kristus, Maria eller ett helgon. Kan också vara en företeelse som har stort värde som samlande symbol.
impasto Metod att lägga på tjock målarfärg.
informell konst Konstriktning efter andra världskriget som använder slumpartade effekter samtidigt med medveten bildkomposition. Viktiga företrädare är Fautrier, Wols och Michaux.
jugend Konststil från 1890-talet som känneteckans av buktande och böljande linjeföring ofta med stiliserade växtmotiv. I England och Frankrike kallas stilen för Art Nouveau.
kakemono Asiatisk målning på siden eller papper fäst vid trästavar och ofta förvarad hoprullad.
kalligrafi Skönskrift. I Kina och Japan en självständig konstart.
karnation I porträtt och figurmålning framställningen av hudfärg.
kavalett Vridbar platta som en skulptör placerar sitt verk på under tiden han arbetar med det.
kinetisk konst Konstgren av den moderna konsten som arbetar med rörlig konst.
klassicism Konststil som har som ideal den antika grekiska och romerska konsten.
komplementfärger Färger som vid blandning ger neutralt grått. Färger som står på motsatt sida i en färgcirkel.
komposition Konstverkets uppbyggnad och delarnas förhållande till helheten. Kan även ibland ses användas som benämning på en konstskapelse.
konceptkonst Konstriktning från 1960-talet som också kan kallas begreppskonst eller idékonst.
konkret konst När konstnärer ser sin konst som resultatet av ett konkretiseringsarbete – en nyskapad verklighet. Dessa konstnärer föredrar termen konkret konst och inte abstrakt konst. Se abstrakt konst.
konkret konst Konkret konst kan ha två betydelser. Konst som avbildar naturen och verkligheten eller nonfigurativ konst av geometrisk karaktär.
konsthantverk Hantverksmässig produktion av nytto- och prydnadsföremål med en konstnärlig formgivning.
konstruktivism Konstriktning ursprungligen rysk nonfigurativ konst men används också om geometrisk nonfigurativ konst som hos Olle Baertling.
kopia Föremål som är en avbildning av ett annat föremål, i motsats till ett original.
kroki Figurteckning i studiesyfte. Av franska croquis.
kubism Abstrakt geometrisk konstriktning som uppstod i Paris på 1910-talet med Picasso, Braque och Juan Gris som företrädare.
l‘art pour l’art Konst för konstens skull. En uppfattning att konstverk skall bedömas endast efter sitt rent konstnärliga värde.
matiére Stoff. Används om strukturen hos en målnings färgyta. Ofta ”La belle matiére”, den sköna ytan i en målning.
minimalism Konstriktning som växte fram i USA under 1960-talet med inriktningen att i konstverket ta bort allt uttryck för konstnärens egen person. Konstverken bygger på enkla former ofta i seriella system eller upprepade efter någon matematisk princip.
monokrom Enfärgad. Motsats till polykrom.
monotypi Bild som skapas genom ett avtryck direkt från ett skapat underlag.
mosaik Ytdekoration utförd av olikfärgade smådelar av sten, glas eller keramik.
naivism Att efterlikna naturbarnets bildskapande. Är också en konstriktning som medvetet använder barnkonst, folkonst eller mentalsjukas konst som källa i sitt bildskapande.
naturalism Strävan att skildra verkligheten, den som man kan uppleva genom sinnena, ofta med betoning av det vanliga, vardagliga och autentiska.
nature morte Detsamma som stilleben. Av franska natur morte=död natur. Se även stilleben.
nonfigurativ Icke föreställande konst.
nyttokonst Konst förenad med en praktisk nytta eller syfte.
objet trouvé Upphittat eller utvalt föremål som lösgjorts från sin vanliga funktion och betraktat eller klassificerats som konst. Ex. Duchamps torkställning för vinbuteljer. Se även ready-made.
opkonst Opkonst är övervägande icke-föreställande och har utgångspunkter i den geometriska nonfigurativa konsten. Arbetar konsekvent med optiska illusionseffekter eller synvillor.
palett Skiva, vanligen av trä, som målaren lägger upp och blandar färg på.
pannå Skiva av trä eller papp som är preparead för målning. Kan var masonite, mdf-board, spånplatta, plywood etc
passepartout Kartong som är skuren för att täcka in och skydda en teckning, grafiskt blad eller akvarell.
pastos Tjockt pålagd färg.
patina Beläggning på ett föremåls yta som uppkommit genom tiden.
patinering Metod att på mekanisk eller kemisk väg åstadkomma en beläggning på ett föremåls yta.
plastisk Formbar. Motsats till stabil.  Kan även användas om icke-skulpturala framställningar, t.ex. målningar eller teckningar som framhäver illusionen av en volym.
polykrom Mångfärgad. Motsats till monokrom=enfärgad.
popkonst Popkonst är en föreställande konst som hämtar sina motiv från industrisamhällets massprodukter. Popkonst bör inte uppfattas som en stil utan som ett uttryck för en vilja att undersöka konsumtionssamhällets visuella trivialiteter.
ready-made Inom konsten benämning på ett konstverk som vanligen består av massproducerade föremål vilka har tagits ur sitt ursprungliga sammanhang och placerats i en ny konstnärlig kontext. Marcel Duchamp började arbeta med ready-mades 1913.
referens Inom konsten hänvisning till visst verk, konstnär eller vetenskapligt  arbete.
replik Efterbildning eller upprepning av ett konstverk.
reproduktion Mångfaldigad återgivning av en målning eller teckning.
schablon Form av trä, plast, papper, metall e.d. som fungerar som mall eller mönster för massproduktion av en viss bild eller ett visst mönster på t.ex. keramik eller tyg. I överförd betydelse- rutinmässigt förfarande, förenklad föreställning.
serigrafi Konstnärligt silkscreentryck , i andra sammanhang används vanligen termen screentryck en grafisk teknik vars principer går tillbaka på det redan under medeltiden vanliga bruket av schabloner i dekorativt väggmåleri.
signatur Konstnärens namn eller namnförkortning på konstverket.
skiktmåleri Färg i olika lager på varandra. Motsats till ”a la prima”.
skiss Utkast eller studie till ett konstverk.
spontanism Beteckning för konst somutnyttjar slump och spontana ingivelser för skapandet t.ex. att spruta eller hälla färg på målarduken.
spännram Används för att spänna målarduk på. Andra namn kan vara kilram, blindram eller träram.
staffage Bifigurer i en målning.
stilisera Förenkla eller schematisera.
stilleben Motiv av av arrangerade föremål. Se nature morte. Av nederländska stilleven, stil=stilla och leven=liv.
surrealism Konstriktning som anser att det undermedvetna och impulser är konstskapandets sanna förutsättningar. Företrädare var Salvador Dali, René Magritte och Halmstadsgruppen mfl.
textur Ytmönster eller ytstruktur.
tillämpad konst Nyttokonst. Se även nyttokonst.
transparent Genomskinlig.
undermålning Det första förberedande färgskiktet på en målning.
valör En färgs ljusvärde.
valörmåleri Måleri som främst utnyttjar färgens ljusvärde.