Konsthistoria

Lite konsthistoria om grekisk konst, romersk konst, gotiken, rokoko, romantik, Babylonien, Assyrien, Kina och akademisk konst.

Konsthistoria och konstvetenskap är två nära relaterade ämnen som studerar konstens historia och betydelse, men de skiljer sig åt i sina tillvägagångssätt och fokusområden.

Konsthistoria är främst inriktad på att undersöka och dokumentera konstverkens historiska och kulturella sammanhang. Det innebär att man studerar konstverkens stil, teknik, periodisering och deras påverkan på samhället och kulturen under olika tidsperioder. Konsthistoriker analyserar ofta konstnärernas liv och arbete för att förstå deras konstnärliga utveckling och betydelse inom konsthistorien.

Konstvetenskap

Konstvetenskapen på att undersöka konstens teoretiska och filosofiska aspekter, såsom estetik, semiotik och tolkning. Konstvetenskapliga studier kan omfatta djupgående analyser av konstverkens symbolik, representation och kommunikativa funktioner. Konstvetenskapliga forskare utforskar ofta också konstens relation till samhället, politiken och andra kulturella fenomen.

Konstteori är en övergripande och teoretisk vetenskap om konst. Konstteori har inte sällan en filosofisk karaktär. Konstteorin analyserar vad konsten är uttryck för samt vilket intryck och verkan konsten gör på betraktaren.

Paleolitisk tid

Målningar och ristningar på väggar i grottor tillkom under paleolitisk tid, ca 30 000 – 8 000 f.Kr. De flesta av dessa grottor finns i norra Spanien och södra Frankrike. Den första grottan med målningar som upptäcktes var Altamiragrottan 1879.
Tolkningen av grottmålningarna har varit en omdebatterad fråga, tex. om de har med magi eller religion att göra.

Egypten

Egyptens olika perioder är:
– Förhistorisk före 3000 f.Kr.
– Thinitsk tid 3000 -2780 f.Kr.
– Gamla riket 2780-2160 f.Kr.
– Herakleoplittiden 2160-2052 f.Kr.
– Mellersta riket 2052-1570 f.Kr.
– Nya riket 1570-1085 f.Kr.
– Övergångstid 1085 730 f.Kr.
– Sen tid 730-525 f.Kr
– Persisk tid 525-332 f.Kr.
– Grekisk tid 332-21 f.Kr.
– Romersk tid 31f.Kr. – 395 e.Kr.

Babylonien och Assyrien

Babylonien var ett forntida semitiskt rike med centrum vid floden Eufrat i södra Mesopotamien, nuvarande södra Irak, från ca 2000 till 539 f.Kr. Under vissa perioder omfattade Babylonien stora delar av Mellanöstern.

Assyrien var ett forntida rike som från omkring 2000 f.Kr. till 612 f.Kr. hade sitt centrum vid floden Tigris i norra Mesopotamien, ungefär den nordligaste tredjedelen av det nuvarande Irak. Under vissa perioder omfattade Assyrien stora delar av Mellanöstern.

Kina och Asien

Kina har en lång konsttradition. Till de stora konstarterna räknas poesi, kalligrafi, sigillskärning samt måleri.
Ett berömt kalligrafiskt konstverk är den handskrift som skrevs 354 e.Kr. av ”Kalligrafernas furste” Wang Xizhi. Kopior av detta mästerverk har varit förebild för alla skrivkunniga ända sedan 700-talet. Kinas dynastier sträcker sig över perioden 2000 f.Kr. till 1912 e.Kr.

Grekisk konst

Geometrisk tid ca 1000–700 f.Kr
Arkaisk tid ca 700–480 f.Kr.
Klassisk tid ca 480–330 f.Kr.
Hellenistisk tid ca 330–30 f.Kr.

Minoan Crete
Skytisk konst, ca 700-200 f.Kr.

Romersk konst

Romerska riket kallas den antika statsbildning som utgick från Rom och utvecklades till ett av världshistoriens mäktigaste imperier.
Kungatiden 700-talet–510 fKr
Den tidiga republiken 509–367 fKr
Den mellersta republiken 366–133 fKr
Senrepubliken 133–31 fKr
Kejsartiden 31 f.Kr-500 e.Kr.

Fornkristen konst och medeltiden

Fornkristen konst och arkitektur kallas den kristna konst och arkitektur som skapades under de första århundradena e.Kr. Fornkristen konst hade ett stort geografiskt utbredningsområde. Den kännetecknas av en frigörelse från den romerska konstens regler och traditioner. Medeltiden är en period mellan antiken och renässansen från ungefär 500-talet till 1500-talet.

Gotiken

Gotiken är främst en byggnadsstil från den senare delen av medeltiden fram till 1400-talet. Den efterträdde den romanska stilen. Det är nu det stora katedralerna byggs som till exempel Notre-Dame i Paris och Westminster Abbey i London och den största gotiska kyrkan i Sverige Uppsala domkyrka.

Renässansen

Renässansen kommer av franskans renaissance ”pånyttfödelse”. Renässansen pågick från tidigt 1400-tal till slutet av 1500-talet.

Wikimedia renässansmålningar

Barocken

Barocken är benämningen på den stilriktning som inom konsten dominerande i Europa från slutet av 1500-talet till 1700-talet. Stilen kännetecknas av svällande former och dramatiska kompositioner. Barocken brukar delas in i ungbarock, högbarock och senbarock.

Wikimedia barockmålningar

Rokoko

Rokoko kommer av franskans rococo-rocaille som betyder oregelbunden klippformation och är en stil inom konsten som hade sin storhetstid i Europa under mitten av 1700-talet.

Wikimedia rokokomålningar

Nyklassicism

Nyklassicism eller nyantiken var den mest betydelsefulla stilen under perioden 1750 till 1820 och inspirerades av grekisk-romerska former och ideal.

Wikimedia Jacques-Louis David

Romantik

Romantiken är benämningen på den tankeinriktning som dominerade inom europeisk konst och kulturliv från 1700-talets slut och genom större delen av 1800-talet. Känslor sågs som mer äkta uttryck för personligheten än förnuftet och som en bättre källa till kunskap om Gud och världen.
Ett viktigt filosofiskt verk under romantiken var ”Kritik av det rena förnuftet” av den tyske filosofen Immanuel Kant. Det är Immanuel Kant som upphöjer konstnären till gudomligt geni – en idé som faktiskt omhuldas av en del än idag. Kant har bla sagt – ”Det konstnärliga geniet skapar de sköna konsterna”.

Wikimedia Caspar David Friedrich

Psyche et L’Amour, William-Adolphe Bouguereau, 1825–1905

Akademisk konst 1800-tal, salongskonsten

Akademisk konst, akademism, begrepp som används om konst som i en viss tidsperiod är erkänd och upphöjd som norm, inte sällan i en realistisk tradition. På 1800-talet blev målarakademierna centra för oppositionen mot de nya rörelserna i konsten, som tex. impressionismen. Akademisk konst har en negativ klang av konservatism och fantasilöshet. Företrädarna var ”konstvårdarna” i form av akademiprofessorer, museiledarna, kritiker och de officiella inköparna och stipendieutdelarna.
De riktigt stora och upphöjda salongsmålarna under perioden var t.ex. Victor Mottez, Eugène-Emmanuel Amaury-Duval, Emile Munier, Jules-Alexis Muenier, Delphin Enjolras, Charles Edouard Delort, Paul Delaroche, Leon Francois Comerre mfl samt Bouguereau som verkligen når höjdpunkten inom denna genre.

Nutida akademisk konst

Det finns en nutida akademisk konst eller kitch konst som Odd Nedrum själv vill kalla den.

Länkar till några samtida konstnärer som arbetar inom denna genre:

Du kan läsa mer om akademisk konst på engelska Wikipedia (är nästan alltid bättre och mer tillförlitlig än svenska Wikipedia).

Academic art, Wikipedia

Judith halshugger Holofernes, Artemisia Gentileschi ca 1620

Kvinnliga konstnärer

Kvinnor var länge uteslutna från undervisningen med levande modeller, som var själva grunden för den traditionella akademiska konstundervisningen.
Några tidiga kvinnliga konstnärer:

1872 kom sadelmakardottern Betty Maria Karolina Pettersson från Visby till Uppsala som Sveriges allra första kvinnliga student någonsin. För att kunna bli student fick hon gå till kungs och be om dispens, eftersom det ännu inte var tillåtet för kvinnor att skriva in sig vid svenska universitet.